Jag har varit otrogen en gång. Det var när jag hade min första seriösa kille. Jag bortförklarade det med att jag i läget var osäker på om jag ville vara tillsammans med honom, att killen som jag var otrogen med var svår att motstå och att jag hade dåligt självförtroende. Det synsättet har jag ändrat på idag.
Dagen därpå berättade jag nämligen för min kille vad jag hade gjort (hade skuldkänslor och tyckte det var bättre att vara ärlig) och reaktionen var stor. Jag hade aldrig hört en kille reagera sådär. Han gjorde slut, men när det kom till kritan ville jag inte förlora honom och kämpade för att ha kvar honom. Efter ca 1 månad blev vi tillsammans igen, och jag såg till att aldrig agera på samma sätt igen. När jag väl hade bestämt mig var osäkerheten inte längre så svår. Vi hade minst två fina år tillsammans innan det tog slut (nåja, slutet var rätt tufft såklart).
Idag anser jag att det handlar om bra värderingar, kärlek och respekt. När man blir tillsammans med någon så ska man visa tillräcklig respekt för att inte vänstra bakom ryggen. Tänk på hur du själv vill bli behandlad. Känns inte förhållandet bra så är det ingen bortförklaring, för då får man ta sig i kragen och göra slut istället. Eller hantera problemen. Bortförklaringar hit och dit är bara bekvämlighet och feghet, eftersom vi ofta söker sätt att inte behöva ta ansvar för våra handlingar. Jobba med dig själv och var en respektabel människa istället. För annars vet du att du sårar din älskade.
"Stay faithful, or stay single."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar