Hönan eller ägget?

Vem kom först - hönan eller ägget?

Mastermind - Personlig utveckling genom grupp

Jag och mina vänner gör en sak som kan vara väldigt givande för den personliga motivationen.
Vi träffas i grupp varje vecka i något som kallas Mastermind. En Mastermind är en grupp som träffas regelbundet och delar sina mål och även följer upp hur det går med målen. Det finns vissa krav på medlemmarna av gruppen, nämligen att de ska vara seriösa, komma i tid och bygga positiv energi i gruppen. Det är också ofta bra om medlemmarna har liknande mål. Målen kan exempelvis vara att man vill börja träna mer, äta bättre, bli bättre på att lära sig, bli duktigare på social kontakt med andra människor, etc. En Mastermind kan även vara fokuserad kring ett mer specifikt ämne, ex vegetarisk kost.

En Mastermind kan vara oerhört hjälpsam för att bygga upp motivation och genomföra de mål man har i livet, varesig de är kortsiktiga eller långsiktiga. I grupp hjälps man åt och ger varandra tips och synpunkter. Det är väldigt hjälpsamt att tala öppet för att kunna utvecklas mer. I en Mastermind kan man också reflektera om upplevelser man haft och öka sina lärdomar av dem. Dessutom är det väldigt bra för att ifrågasätta sina vanor och se till att begränsa dåliga vanor och bygga nya, mer utvecklande vanor.

Läs gärna mer på Stepcase Lifehack om hur en Mastermind fungerar.

Våra Masterminds fokuserar mycket på så kallade "commitments" (åtaganden), och det har varit oerhört hjälpsamt. Varje vecka lägger vi upp ett antal mål som vi åtar oss att genomföra under veckans gång. Den här veckan är mina commitments ovanligt starka, och för att öka min motivation så vill jag dela med mig av dem här. 

Mina Commitments denna vecka är:

Träning och träningsmotivation

• Qigong, 30 min varje dag
• Träna enligt Ales schema (olika kroppsdelar per dag)
• 30-45 minuters promenad, 3 ggr
• Skapa affirmationer och börja läsa upp dem
• Skriv uppe/nere-tid + vad jag gör (mån, tis, tors)

 Begränsat

•  iPhone ska endast användas för samtal
• Facebook max 1 gång/dag
• 20 minuter till att må dåligt, starta timer

 Lära

• Läs "Burn the Fat, Feed the Muscle" av Tom Venuto
• Läs "8 Steps to a Painfree Back" av Esther Gokhale och Susan Adams
• Skriv blogg, 2 inläg
• Polska, månader och veckodagar (använd minnesträning)
• Lista ut hur jag fixar ljudböcker på min mobil

Övrigt

• Förbered inför läkarmöte, gör klart kompletteringar
• Ansök om nytt Bostadsbidrag
• Ansök på nytt om Aktivitetsersättning
• Prata svenska med min inneboende hela veckan
  
  

Instagram

Två helger sedan cyklade jag till Nova Lund med min pojkvän. Oväntat nog kom vi tillbaka hem med varsin iPhone 4S. Sedan dess har jag varit hooked på Instagram. För det mesta anser jag det vara ödslad tid. Men jag gillar ju bilderna. Har alltid tyckt om bilder med lite enkla effekter på. Så nu tänkte jag dela med mig lite av de bilder jag skapat under de senaste två veckorna. Om du vill se dem större sa är det bara att klicka på bilderna.

Clemenstorget, Lund

Jag, min pojkvän och min kompis gjorde en utflykt till Landskrona.

Vår utflykt till Landskrona var riktigt härlig!

Älskar Govindas. God och billig mat och urfin service!

När jag övningskörde hitta jag ett ödehus.

Ödehuset hade mycket klotter.

Baksidan.

Fotat på Malmöfestivalen.

Jag, redo att gå på fest.

Affirmationer under natten

De senaste två veckorna har jag känt min ångest krypa fram. Jag har haft svårt med att utföra saker och det är bland annat därför som jag inte skrivit på bloggen den sista tiden. Också qigongen som jag gör 30 minuter varje dag har känts extra svår. Jag har nästan inte alls läst eller lagat ordentlig mat. Städningen utförde jag i små etapper efter vad jag klarade av att pusha mig till. Mycket planerat men lite gjort. 

Foto av Anna Ulmestrand

Igår när jag skulle lägga mig mådde jag alltså ganska dåligt. Jag hade ont och började tänka dåliga tankar, vilket gjorde det svårt för mig att somna. För att kontra det bestämde jag mig för att göra affirmationer. Affirmationer innebär att man säger positiva saker om sig själv som om det vore nuet. Om man upprepar de positiva orden tillräckligt länge för sig själv så får man också känslan av att det positiva är sant. Så mitt i nattmörkret låg jag och uttalade affirmationer. Jag sa saker som "jag är stark, jag är smart, jag tycker om att lära mig, min kropp mår bättre och bättre för var dag som går, jag är smärtfri".

Idag känner jag att mina natt-affirmationer har resulterat i mer energi. Och det känns underbart. Idag har jag bestämt mig att lägga undan min mobil och fokusera lite mer (bad min älskade inneboende att gömma mobilen). Att få undan min mobil är relevant eftersom jag nyligen skaffat en iPhone, och med alla applikationer, spel och speciellt Instagram så tar det lätt mycket av min tid. Idag ska jag läsa eller göra ingenting alls när jag ligger ner och vilar. 

Jag tipsar alltså. När du mår dåligt och börjar få negativa tankar: Gör affirmationer! Uttala högt på vilka sätt som du är bra, eller vill vara bra på.

Om du vill läsa mer om affirmationer tipsar jag om boken "What to say when you talk to yourself" skriven av Shad Helmstetter.

Så behandlas slaktdjuren

Idag hittade jag en viktig facebook-grupp. Den heter End Factory Farming. 

Där visar de bilder och ger information om hur djur tas hand om i köttindustrier. Det är den råa sanningen som inte får ignoreras.

De fyra bästa citaten för dig med långvarig smärta

Dessa citat sitter uppe på mina väggar. Detta är de fyra bästa citaten jag hittat som passar den som lever med långvarig smärta.

"It does not matter how slowly you go, as long as you do not stop."
Confucius

"What you do today can improve all your tomorrows." 

"Det högsta är inte att aldrig falla, utan att resa sig efter varje fall."  
Kinesiskt ordspråk

"Mitt i svårigheten ligger möjligheten."  
Albert Einstein

Med sjukdom kommer lärdom. Jag tycker mig många gånger ha sett att människor som blivit sjuka också blivit visare. Jag tror att svårigheter i livet skapar större insikter och får oss på ett sätt att uppskatta livet mer.

Jag anser själv att jag lärt mig mycket och börjat uppskatta enklare saker sedan mina smärtor startade. Idag kan jag bli glad av att kunna stå och göra disken. Förr hade det bara varit ett irritationsmoment. Jag känner också att min förståelse för människor med svårigheter är mycket större. Och jag har sett hur svårt det är för friska människor att kunna förstå dem som har hinder i sin vardag, och vilka missförstånd det skapar. Jag har också lärt mig hur viktigt det är för oss att ta hand om oss själva och våra kroppar. Och varandra. 

Fundamental Elements of Health

Dessa 30 punkter kommer ur en bok skriven av Douglas Graham, som heter "The 80/10/10 Diet". Han har skapat en lista över vad som behövs för god hälsa. Det är tänkt att du ska kunna betygsätta dig själv från 1-10 (där 10 är bästa möjliga) inom varje en av dessa kategorier. Jag tycker det är en givande lista att gå igenom eftersom den tar så många sidor av hälsa i beaktande (både fysiskt och psykiskt). Man kan lära sig lite om sig själv. Man kan hitta vad det är som fattas i livet som kanske är det som gör att man inte mår så bra som man hade kunnat. Jag tipsar dig om att skriva ut listan och betygsätta dig själv.

1. Clean fresh air
2. Pure water
3. Foods for which we are biologically designed
4. Sufficient sleep
5. Rest and relaxation
6. Vigorous activity (aktivitet med mycket rörelse)
7. Emotional poise and stability (emotionell jämvikt, balans)
8. Sunshine and natural light
9. Comfortable temperature
10. Peace, harmony and serenity
11. Human touch
12. Thought and reflection
13. Friendship and companionship
14. Social relationships and community
15. Love and appreceation
16. Play and recreation
17. Amusement and entertainment
18. Sense of humor and mirth (munterhet)
19. Security of life and its means
20. Inspiration, motivation, purpose and commitment
21. Creative, useful work (pursuit of interest)
22. Self-control and self-mastery
23. Expression of reproductive instincts
24. Satisfaction of the aesthetic senses (estetiska sinnet)
25. Self-confidence
26. Positive self-image and sense of self-worth
27. Internal and external cleanliness
28. Smiles
29. Music and all other arts
30. Biophilia (love of nature)

Nyfunnet djur - känns overkligt

Den här lilla varelse kände jag inte till! När jag först såg bilden tänkte jag att den måste vara fejk. Djuret ser ju ut som en liten pokemon eller något liknande! Om du vill kolla upp det eller se mer av detta märkliga lilla djur så kan du söka på "sea swallow" eller "blue dragon sea".

Kycklingarnas "liv" före slakten

Vi vet ganska lite om hur slaktdjurens liv ser ut. Jag anser att detta är viktig kunskap som bör läras ut, för att vi människor ska kunna förstå djupet av det lidande vi skapar med vår livsstil. När vi fått mer kunskap så är vi mer underrättade för att kunna göra ett val. Idag skapas nämligen en stor del av detta lidande i onödan. På grund av vanor, traditioner och okunskap.

Den mesta information jag skriver om här kommer från Peter Singers kända bok "Djurens frigörelse" (1990). Vissa delar av informationen har jag uppdaterat. Mesta är dock inte uppdaterat, utan är gammal information från boken.

Korta liv och mycket lidande

I dagens Sverige avlivas gödkycklingar vid 5 veckors ålder. Detta är långt före de blir tuppar eller höns som är vid ca 18-20 veckors ålder. Anledningen till att de kan slaktas så tidigt är att vi har avlat kycklingarna till att växa onaturligt fort. Vid tiden som de avlivas väger de ca 2-2,5 kg.

Hur ser då deras korta liv ut innan slakten?

Idag lever ofta gödkycklingarna i stora inhägnadshus där flera 1000 trängs på ett golv. De får inte mer än 4,5 kvadratdecimeter att vistas på (mindre än ett A4-papper), vilket skapar en väldig trängsel när de växer i storlek. Den här trängseln skapar en oerhört stress bland fåglarna och gör så att fåglarna angriper varandra, hackar fjädrar, och även dödar och äter varandra. Detta löser uppfödarna på två vis:

• Eftersom man funnit att låg belysning tycks minska fåglarnas aggressiva beteende så lever ofta fåglarna i väldigt mörkt belysta lokaler. De sista veckorna lever de ofta i nästan totalt mörker.
• En annan mer drastiskt metod är att utföra näbbklippning. Förr brände man bort övernäbben, men idag är det vanligaste ett giljotinlikt instrument med heta blad. I dessa tar man ca 15 höns per minut, vilket innebär många slarviga avhuggningar och svåra skador på fåglarna. Ofta får de blåsor och stora känsliga infekterade sår som medför kronisk smärta. Oavsett om det görs korrekt eller ej så är det väldigt smärtsamt för fåglarna.

Uppfödarna vill främst hindra dödsfallen, istället för att minska lidandet, eftersom det är dödsfallen som minskar uppfödarnas vinster och till och med kan skapa deras förluster. Men trots att överbefolkningen är den grundläggande orsaken kan de inte göra någonting åt det, pga de låga marginalerna i vinsten. Branschen är så konkurrensstark att eliminering av trängsel förmodligen skulle innebära eliminering av vinstmarginaler. Kostnaderna av byggande, foder, uppvärmning, ventilation och arbete skulle nämligen vara ungefär lika stora, medan inkomsten reduceras. Därför inriktar uppfödare sina ansträngningar på att minska konsekvenserna av den stress som vållar dem kostnader.

Uppfödarna räknar alltså med en betydande andel dödsfall. Andelen fåglar som dör har dessutom ökat i takt med att de växer snabbare. Fåglarna dör ofta en "oförklarlig" död genom plötsliga spasm-anfall som innebär att de faller på rygg, flaxar våldsamt och får starka muskeldragningar. De flaxar tills de dör. Den snabbare växten i storlek har också orsakat en ökad andel handikapp och missbildningar, som tvingar fabrikanterna att döda ytterligare 1-2 procent av fåglarna. Antalet fåglar som lider av missbildningar är dock mycket större. Det är bara de grövsta fallen som gallras ut.

När fåglarna måste stå och sitta på ruttnande, smutsigt, ammoniakdränkt strö, drabbas de ofta av såriga fötter och blåsor på fötterna. Fotskador är dock inget problem för industrin eftersom fötterna ändå skärs bort efter slakten.

Så lever värphönsen

Värphöns i konventionellt bruk är ofta burhöns. Det finns ekonomiska skäl till detta, spillningen faller nämligen igenom. Dessutom lutar ofta burarna så att äggen samlas lättare. Men hönans kropp är dåligt anpassad till ett liv på ståltråd. Skador på hönornas fötter är mycket vanliga. Vissa höns växer till och med fast i buren.


30 x 50 cm är en vanlig storlek på burarna till värphönsen. I buren hålls 1-5 fåglar. Tillgänglig yta per fågel varierar från 3-15 kvadratdecimeter. Det finns en tendens att tränga ihop värphönsen för att reducera byggnads- och utrustningskostnaderna per fågel. En undersökning visar att en normal höna i vila upptar en yta om 6,37 kvadratdecimeter, om fågeln ska kunna vända sig utan svårighet så behöver hon 16,8 kvadratdecimeter, om hon är ensam i buren. Med fem fåglar i en standarsbur på 30 x 50 får alltså varje fågel bara 3 kvadratdecimeter. Om fyra fåglar så blir det 3,75 kvadratdecimeter. Den vanligaste hönstypen har omkring 75 cm mellan vingspetsarna. Detta innebär att burhöns inte har möjligheten att sträcka ut vingarna ordentligt.

Det är tydligt att fåglarna inte får någon möjlighet till sin naturliga instinkt. Deras naturliga instinkt är att få gå omkring, krafsa på marken, sandbada, bygga reden och sträcka på vingarna. Höns är också mycket sociala djur som är vana vid att tillhöra en flock. När hönsen blir för många fungerar inte längre deras flocksystem. Bristen på dessa saker ökar fåglarnas svåra stress och aggressivitet som skapar hackande och kannibalism.

Värphöns måste också näbbklippas för att förebygga kannibalismen. Ofta två gånger, eftersom de lever längre. Det gäller dock endast honorna. Nykläckta småkycklingar sorteras i hannar och honor. Tuppkycklingarna gasas ofta eller kvävs ihjäl i en säck. Minst 160 miljoner fåglar gasas eller kvävs ihjäl varje år enbart i USA. Andra tuppkycklingar mals ner levande för att bli mat åt sina systrar. (När jag först läste detta så undrade jag om det kunde vara sant. Jag undersökte det snabbt och fann denna textrad stå på Jordbruksverkets sida där de informerar om tillåten slakt: "Levande okläckta, halvkläckta och daggamla kycklingar får avlivas i kvarn med snabbroterande slagor." Däremot får höns inte matas med kött idag.)

En värphöna lever i genomsnitt ett år – sedan är hon “förbrukad” och går till slakt.

Sammanfattning
 
Genom denna information får vi veta att det är långt ifrån alla fåglar som ens når slakthuset. På grund av de konventionella industrisystemen som bland annat skapar snabbare tillväxt, stress och trängsel så dör en betydande del av fåglarna långt före slakten. Hönsuppfödarna är fokuserade på vinster och bryr sig därför ofta inte om hönsens välfärd. Hönsuppfödarna är vana vid att gå genom fåglarna och rensa ut de som redan dött.

Uppdateringar: Näbbklippning är förbjudet i Sverige sedan 1987.